Carinas fotoblogg

Kika gärna in i min blogg! Jag blir glad om du lämnar ett avtryck genom en kommentar:) /Carina:)

Ett år sedan pappa lämnade oss

Idag är det ett år sedan min pappa somnade in, vid 79 års ålder. Han hade ett långt och bra liv, men sista året var tufft. Glad över de minnen som finns kvar... (och bilder). 

Detta är en favoritbild från pappas sista år. Han var inlagd på sjukhuset, men här hade han permission ett par timmar och var hemma hos mig på besök. Han märkte inte att jag fotograferade, utan var helt inne i sitt korsord. 

En bild från pappas grav, som jag besökte med mamma och två av mina fastrar idag. 

Efteråt följde mamma mig hem en stund...

Lite inspirerad av favoritbilden av pappa, blev det en mammabild idag:)

Mamma kämpade och läste recept, men det är lite svårt då hon inte ser så bra...

Bjöd på minisemlor och mamma fick två:) 

©Carina Hedlund 



Postat 2017-01-29 17:19 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Lunchutflykt till Byske för att se ovanliga isbollar:)

Bilderna i detta blogginlägg är inga typiska "Carina-bilder" - då jag definitivt inte är en naturfotograf. Men, tidigare i veckan fick jag ett sms av vännen Marianne som undrade om vi inte skulle åka på en lunchutflykt och fotografera isbollar. Fattade först ingenting, men googlade och hittade att det i tidningen fanns ett reportage om dessa ovanliga isbollar. Vill du läsa, kolla länken:

http://norran.se/nyheter/ovanliga-isbollar-har-siktats-i-byske-744523

Fotosugen som jag alltid är tog jag med kameran:) Marianne, som är min kollega både på socialkontoret och i fotoklubben skrattade när jag sms:ade tillbaka och frågade vilket objektiv jag skulle ta:) Vädret var fint i Skellefteå när vi satte oss i bilen för att åka de tre milen norrut mot Byske havsbad. 

Ju närmare Byske vi kom desto sämre väder, snö, snöblandat regn och himlen mörknade....

Framme i Byske, framme i korsningen var det dags att svänga höger mot havsbadet. Jag har varit där på sommaren, aldrig på vintern. 

De få människor vi mötte såg ut som om de snabbt var på väg hemåt... 

Parkerat vid campingen, dags för en liten promenad ner till havet...

På stranden såg det ut som om det låg rester av ett gigantiskt snöbollskrig, eller att alla snölyktor blåst omkull. 

En glad och lite blöt Marianne. Efter en liten stund blev vädret något bättre... 

Lite ojämt att gå på snö/is och jag med min dåliga fotled såg säkert något äldre ut när jag försiktigt tog mig framåt. (Bröt fotleden för drygt 2 år sedan, vilken fortfarande bråkar med mig). 

Marianne har också några små krämpor, men vad gör det när man är ute på äventyr:)

"Ska jag försöka ta mig längre ut?" frågade en glad Marianne. Jo, det hade ju varit trevligt men förmodligen skulle alla tro att jag tjatat ut henne om det blivit ett dopp:) Det här fick räcka...

Vackert:) Kändes nästan som en utflykt till Island eller något sådant, inte till Byske 3 mil hemifrån...

Vadå, rak horisont? Nog svårt att få till en vettig selfie:) Armarna är alltid för korta...

Ett nytt försök på en selfie på Marianne och mig, rakare horisont denna gång:)

Fantastiskt vackert och härligt att få ta en utflykt mitt i arbetsdagen. Att det bara blev en banan till lunch gjorde inte så mycket...

Påbörjat promenaden tillbaka....

Tillbaka vid bilen började ljuset bryta fram igen och vädret var bättre på vägen tillbaka till stan...

Tack Marianne för att du drog ut mig på fotoäventyr:) Även om det handlade om natur, det får jag utforska mera. Någon färgbild från dagen kanske dyker upp senare, nu valde jag det jag trivs bäst med...

©Carina Hedlund



Postat 2017-01-21 11:57 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Besök på Synrehab med Stålmormor

Stålmormor, ja i det här sammanhanget kallar jag henne nog för mamma. Snart kommer Stålmormor att dyka upp i en ny skepnad, men idag har vi tillbringat en stund tillsammans i vardagen. 

Och i vardagen brottas mamma med att se dåligt. 82 år och fortfarande nyfiken på livet, men visst blir mamma irriterad när hon inte ser. I dagsljus har jag prövat ställa mig i vägen för henne "på stan" och då har hon inte känt igen mig. Det är då jag upptäcker hur dåligt hon ser. Hon har som många äldre åldersförändringar i gula fläcken. Det gör bl a detaljskärpan försämras, vilket gör att det är svårt att känna igen människor. Mamma har bättre "sidosyn", vilket gör att man ändå upplever att hon ser ganska bra ibland. Och hon är inte den som sätter sig ner och blir handlingsförlamad, utan hon har inga problem att ge sig ut på äventyr själv. (Lite farligt ibland).

Hämtade mamma hemma hos henne. Ibland ser hon inte dåligt, för hon såg min kamera direkt hon satte sig i bilen:) OCH sa att det var okej... 

"Får jag prata? Du får säga om du vill att jag ska vara tyst" - Det är andra gången jag följer mamma hit, förra gången var det flera synundersökningar mm. Hon fixar detta själv, men jag upplever att hon tycker att det är trevligt att jag följer. OCH vi kan prata efteråt om vilken information hon fått... 

"Kom nu Carina"

Vi hittade rätt hiss....

"Hur ser du när du läser?" Ja, mamma har inte så lätt att läsa men upplever att hon ser bäst när hon ligger i sängen med en stark lampa i närheten. Ja, och det beror förstås på att hon i sängen har texten närmare jämfört med när hon sitter. Mamma fick pröva läsa text i olika storlekar där hon satt med armbågarna i bordet och en lampa alldeles vid texten. OCH det gick bättre än väntat. För att läsa håller mamma ofta för ett öga - Alla sätt som fungerar är bra. Hon fick även tips över hur ska se tv:n bättre, då hon kanske ska försöka se lite mer på "sidan", då hon har bättre syn då. 

Mamma testar läsa med förstoringsglas... 

Färdig för denna gång. Mamma har fått låna hem lampan hon testade och nästa vecka får hon testa en ny lampa med förstoringsglas. Här suckar hon lite över mig - "Kom nu Carina, det är kallt"

Jag och mamma umgicks en liten stund till, blev kaffe och kaka i personalrestaurangen i Stadshuset. 

Och att mamma gillar att fika är ingen hemlighet:) 

Efter kaffe och kaka återgick jag till arbetet på socialkontoret och mamma gick för att handla lite innan hon skulle boka färdtjänst hem. Tror jag, hon tar ganska ofta bussen också. Jag har precis tjatat på henne om att aldrig gå mot röd gubbe:) Och se sig för överallt, jag vill ha kvar henne länge...

©Carina Hedlund



Postat 2017-01-16 22:12 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Mitt 2016 i bilder:)

Mitt 2016 i bilder - många bilder blev det. Året bjöd på både sorg, glädje och trevliga möten. Här har jag samlat lite bilder från året.

JANUARI 2016

I januari fick min mamma - "Stålmormor" vara ett fint troll. Ungefär här hade tanken på att jag ville göra en bok vuxit fram. Viljan fanns, men hur skulle jag göra? 

Jag var i Stockholm och filmade och fotograferade vännerna i Strindbergs. 

Vännen Anders fastnade också på bild. Detta blev senare sommarens pressbild:)

Januari var också månaden jag förlorade min pappa, vid 79 års ålder. Han dog ganska precis ett år efter att han fick sin demensdiagnos. Från oktober till januari bodde han på ett boende, vilket han inte var helt nöjd med. Redan första natten rymde lilla pappa tre gånger och tog sig utomhus. Att de inte märkte hans tredje rymning förrän han slog sönder ett fönster och ville in var väl mindre bra... 

FEBRUARI 2016

Att begrava någon är alltid tungt, men det är också ett fint avslut då man får prata minnen med släkt och vänner. Pappa hade ett långt och bra liv, även om vi hade velat behålla honom längre.

I Malmö tog jag denna bild på Per Granberg i Charta 77. Senare under året blev det omslagsbilden på hans bok. (Kolla länken)

http://www.indiestry.se/sv/bocker/421-trodde-jag-skulle-andra-varlden-forandrade-bara-mig-sjalv-bok-cd.html

I februari var jag på Norrlandsdagarna här i Skellefteå, vilket alltid är en av årets höjdpunkter, så även detta år. Trevliga människor, bra föreläsare och mycket inspiration. Jag fick bl a lyssna på en av mina favoritfotografer, Cato Lein. Under Norrlandsdagarna bestämde jag mig för att genomföra mitt bokprojekt. 

MARS 2016

I mars fick Stålmormor var en zoombie. "Vad är det?" sa mamma. När jag förklarade att hon skulle vara "levande död" hittade hon rätt pose:)

I mars åkte jag till Dublin ensam några dagar. Jag fotograferade, gick dit näsan pekade och pratade med alla, ja nästan i alla fall. En som jag lärde känna var hemlöse Paco. Mer om det finns här i min blogg:

http://www.carina66.fotosidan.se/blog/147031.htm

APRIL 2016

Bor man i Skellefteå måste man självklart också få spela hockey - Stålmormor funderade på att hjälpa Skellefteå AIK:) Se mer i min blogg: 

http://www.carina66.fotosidan.se/blog/147068.htm

Hon har faktiskt fått vara "sig själv" ibland:)

Men en liten superhjälte dök också upp:)

MAJ 2016

I maj fyllde vännen Anders F Rönnblom 70 år. Jag fick nöjet att vara med och dokumentera vid hans liveinspelning på Atlantis i Stockholm, vilket var hans födelsedagspresent från Gudrun, vänner och fans. Dessförinnan var jag med i Uppsala, där vi filmade en livekonsert med Anders. I maj lärde jag mig även mer om Indesign av min vän Dan och arbetade intensivt med min bok:) 

Anders och Gudrun <3

Jag var även på en trevlig fotoutflykt med Skellefteå fotoklubb till Svedjans Ost och fotograferade kossor:)

JUNI 2016

I juni var jag till Storforsen tillsammans med jobbet - vackert:)

Stålmormor fick vara clown...

mc-knutte... 

... och tennisspelare. Detta var det sista temat och sista juni var min bok färdig att skicka till tryckeriet. En spännande väntan började. Ja, jag vet att det gick fort. Jag arbetade intensivt och utifrån att boken till stor del enbart innehåller bilder så gick det att genomföra på ganska kort tid. Min nästa bok planerar jag ska innehålla mer text och kommer nog att ta mer tid. Men jag känner mig själv, det får inte gå för låååångsamt - då blir det tråkigt. 

JULI 2016

Juli började med Stadsfest och jag hade vännen Marianne från Norge på besök. Ni som känner henne vet att hon gillar Winnerbäck. Som tur var spelade han på Stadsfesten:)

Saxon spelade också. Här poserar sångaren och Marianne på efterfesten:)

I juli var jag till Dublin med döttrarna Ida och Malin. Här träffade vi min vän Paco, som jag lärde känna i mars. Vi köpte mat och satt ute vid Trinity College och pratade. 

Jag promenerade en hel del runt i Dublin med min kamera och stötte av en slump på Kevin. Här poserar han med en bild som jag tog 2013. På den bilden håller han i ett foto som jag tog på honom och en av hans vänner 2011. Fantastiskt kul att stöta på honom igen. Jag har alltid med mig bilder och ger till människor jag möter som jag har fotograferat tidigare. Det är dock bara Kevin som fått "posera" med äldre bilder:) Hoppas jag får träffa honom igen.... 

Väl hemma igen hann jag med Trästockfestivalen här i Skellefteå. Jag har massor med bilder, men har inte redigerat så många. Galningarna i Annorlunda Randoms vill man inte missa:)

Precis innan jag skulle åka till Säter i Dalarna och föreläsa vid deras fotofestival fick jag hem min bok. Gissa om det var spännande att öppna första kartongen - 400 böcker:) Det har varit fantastiskt kul att göra denna bok. Jag är både amatör och nybörjare, men har lärt mig otroligt mycket under processen och kommer absolut att göra fler böcker. Jag har en idé :) 

I Säter föreläste även John Arthur Ekebert, som har blivit en god vän. Jag hade läst om honom innan, att han levt som hemlös och att han gjort en bok. Jag är socionom och arbetar till vardags som socialsekreterare på socialkontoret i Skellefteå. Jag var lite orolig över att han skulle "döma" mig på förhand utifrån mitt yrke, då inte alla har en positiv bild av socialtjänsten. Så blev det inte alls, utan vi hade mycket att prata om.

Att föreläsa var fruktansvärt roligt och jag överlevde min "premiär". Jag fick blodad tand och har föreläst 2 ggr till under 2016. Min föreläsning kallade jag "Min fotografiska resa". Skulle gärna föreläsa fler gånger. Har en plan att kolla lite fotoklubbar bl a i Skåne vilka jag skulle kunna besöka i samband med att jag besöker min dotter Sanna:) Tar gärna emot tips... 

Efter att jag varit i Säter/Dalarna åkte jag och hälsade på hos min dotter Sanna i Landskrona, här med Hugo som jag fick träffa för första gången:)

AUGUSTI 2016

Vid besöket hos Sanna passade vi på att besöka Landskrona Visfestival:)

En ny bekantskap vid Landskrona Visfestival var Mats Westling, som jag passade på att porträttera:)

Vi deltog även vid Pride i Malmö:)

Jag och Sanna, foto: Leif Hedlund 

I augusti har i många år årets höjdpunkt Visfestivalen Kompledigt inträffat. Jag är så glad att "Gun och gänget" uppmärksammade dessa tre arrangörer vid festivalen. I skrivande stund vet jag att detta var den sista Kompledigtfestivalen. Jättetråkigt, vet inget annat sammanhang eller festival där jag haft så roligt och jag har lärt känna så otroligt många trevliga människor och fått vänner för livet. Ett stort tack till Per Granberg, Frans Haraldsen och Johan Johansson. Och MÅNGA fler, då denna festival görs av många och av alla som besökt den år efter år <3 <3 <3. 

Världens bästa Johan Johansson:)

Favoritmupparna Stefan Sundström och Johan Johansson. Fler foton på dem hittar du här: 

http://www.carina66.fotosidan.se/blog/152538.htm

Philip Fritz, en ny bekantskap vid Visfestivalen Kompledigt. Ser fram emot hans skiva som kommer under 2017, hoppas jag.... Fler bilder: 

http://www.carina66.fotosidan.se/blog/152931.htm

Per Granberg:)

Glömde en viktig händelse, som hände strax före kompledigt. Jag och Gun gick en fantastisk stadsvandring på Söder i regn tillsammans med John Arthur Ekebert. Den heter "I hemlöshetens spår". Mycket intressant och lärorikt. 

I augusti hann jag även åka till Uppsala för SM i Poetry Slam. Nej, jag tävlade inte men min dotter Sanna var med. Visade sig att hon blev Sveriges mest "medelmåttiga" poet - Hon hamnade precis i mitten av resultatlistan. Fast som mamma är jag partisk, jag tycker att hon var bäst:) Och Svenska mästare i Poetry Slam blev Norge... Har massor av foton från detta, men inte hunnit redigera. Dessa har jag gjort på mobilen, bra med wifi... 

Jag och Stålmormor utanför Akademibokhandeln i Skellefteå - Trevligt att få se sin bok i skyltfönstret:)

SEPTEMBER 2016

September, passar med någon färgbild i alla fall. Jag har som ni vet en väldig förkärlek till svartvitt, men det blir färgbilder ibland också:) Här var jag och mamma och gjorde fint på pappas grav. 

I september var jag till Irland för 3:e gången under 2016. Det var min nionde gång sammanlagt, men brukar vanligtvis inte bli flera gånger per år. Här firade jag min stundande 50-årsdag två månader för tidigt. Jag och Leif besökte Galway och gjorde lite trevliga utflykter. Här var vi på Aran Islands, jättehäftigt och vackert. Jag bröt fotleden för 2 år sedan och den är inte helt bra. Gick bra att gå uppåt i den ojämna terrängen, men ner var svårare. Då kunde man nog hellre tro att jag skulle fylla 100 år...

Det blev ett par dagar i Dublin också och då besökte vi vännerna på favoritpuben:) Leif undrade hur ofta jag varit där då Andrei (till höger) kom och bjöd på "bubbel"... 

Paco

Ännu ett trevligt återseende. Har träffat Daniel för ett par år sedan, då min dotter Malin matade duvor med honom i parken S:t Stephens Green. Då trodde jag att han var hemlös, men nu när jag tog mig tid att prata fick jag veta att det inte alls var så. Daniel är från Berlin, har arbetat med radio där i hela sitt liv. 

http://www.carina66.fotosidan.se/blog/123613.htm

OKTOBER 2016

Den 2 oktober skulle min pappa ha fyllt 80 år. När mamma fyllde 80 år åkte jag och min tvillingbror Peter och våra respektive till Rom med henne. Pappas dröm var att vi skulle åka till den engelska landsbygden med honom. Det hann vi aldrig göra. Jag tror dock att han skulle ha gillat att hänga med mig på mina turer på den irländska landsbygden <3. 

Jag och tvillingbror Peter firade vår stundande 50årsdag tillsammans i Köpenhamn i oktober. 

Vid DIFO (Distriktsfototräffen) föreläste jag och passade på att vinna en del tävlingar. Här vann jag den svartvita kollektionsklassen med mina bilder på Paco. Jag blev även Årets fotograf i Norra Norrlandsdistriktet:) Det blev en inspirerande dag i Umeå med trevliga fotografer. 

NOVEMBER 2016

I november var det äntligen dags att fylla 50 år. Jag var i början av året helt säker på att jag inte skulle ha någon fest, men fest blev det. Jag hade bett mina vänner Elona Planman och Ola Aurell att komma och spela. Det blev en fantastiskt trevlig fest och det var helt klart värt att fylla 50 år:)

Passade på att ta roliga snöbilder med Elona och Ola:

http://www.carina66.fotosidan.se/blog/157019.htm

Anders skickade sin skiva och jag är väldigt glad och stolt över den. Han har gjort ett fantastiskt arbete med mina foton. Sällan man ser en vinylskiva med så många bilder, den blev fantastiskt fin! Och den låter fantastiskt bra också... <3

Jag åkte till Stockholm för att hälsa på vännen Gun och gick på fotomässan. Gun bjöd mig på Cornelis minneskonsert, vilket var fantastiskt. Sedan hann jag träffa fler vänner och blev bjuden på restaurang av Gun och Gudrun. 

Mer firande blev det med kollegorna på jobbet:)

Och ett sista 50-årsfirande med mästerkockarna Lars och Ulf, ja med deras fruar också:)

DECEMBER 2016

I december åkte jag och Stålmormor till Skåne och hälsade på min dotter Sanna.

https://youtu.be/0jt-o0ttiZA

Klicka på länken och lyssna på Sannas dikt: "Utredd eller utdöd" vilken hon läste på manifestationen för LSS i Kristianstad. Stålmormor fick en tår i ögat och var glad över att hon var där:) Ja, jag med... 

Stålmormor och Sanna <3

Jag kom precis på att jag ljög tidigare, jag hade inte alls firat klart. I december blev jag kidnappad av vännerna Anette och Helena. Ögonbindeln blev jag av med då jag lyckades gissa vart vi var på väg. Det blev en mycket trevlig lördag-söndag i Lycksele med mat, show och trevligt sällskap:)

Julen kom också och till oss kom både Grinchen och tomten:)

Lucia kom lite sent till oss i år. Första Stålmormorbilden sedan jag gjorde boken och det är fortfarande kul. Det kommer att bli fler bilder. 

Avslutade året med maskerad med familjen och Stålmormor. God mat, utklädning(utan krav) och spel. Ja, vi såg Grevinnan och betjänten och tolvslaget också. 

Sanna - Cardcaptor Sakura:) 

Malin var Merida, från filmen Modig. Jag fick för första gången locka hennes hår som når till knävecken. Det blev lite kortare av alla lockar. 

Gott Nytt År till er alla. Ja, det blev många foton och ändå har jag gallrat hårt:) Kanske blir någon uppdatering då jag kommer på något viktigt jag glömt. Har du orkat titta på alla bilder och befinner dig här just nu vill jag säga TACK:) Det roliga med bloggen är alla trevliga kommentarer jag får. Under 2017 är jag säker på att det kommer att dyka upp nya motiv och äventyr. Hoppas vi ses igen:)

kram

Carina



Postat 2017-01-06 14:58 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Tidigare blogginlägg


Bloggar


Familjemedlem